Exorcism - World In Sin (EP)
Genre: Heavy Metal -World In Sin är ett småskaligt frossande i det; en vilja att vara ett nutida Black Sabbath. Tyvärr missar Exorcism den lilla viktiga detaljen kallad Tony Iommi.Riffen på EP:ns fem låtar smakar inget. De är intetsägande och istället ska musiken byggas på Csaba Zvekans sång, vilken det egentligen inte är några fel på. Den hade bara behövt bättre och mer uttrycksfull musik att ljuda till. Han vill till och från låta ond och elak, något som passar hans mörka riv, men han låter istället bäst när han håller med sång i verserna och tonarten går upp ett litet, litet snäpp. En behöver inte vara arg hela tiden. Ibland vill han låta som Ronnie James Dio, men det bör han undvika. Den musikaliska prestationen är som sagt inget jag höjer till skyarna. Låt mig utveckla mina tankegångar som följer. Basen är hemsk. Riktigt hemsk. Värst låter det i Black Day In Paradise, där den är som en enda baston. Ett ljud som inte skiftar på fyra minuter, och är på tok för högt i produktionen. Inte ens ett ovanligt galant gitarrsolo mäktar rädda låten, som egentligen känns mest som utfyllnad. På en EP. Va?
Det är trots det inte en helt obegåvad EP som helt saknar musikaliska ljusglimtar, även om de glimtarna inte är vare sig många eller långa. Introt till Virtual Freedom är bra, med feta trummor och en rytmsektion som faktiskt inte går av för hackor. Tyvärr håller inte resten av låten måttet, utan den bara drar på i samma spår som resten av låtarna. En hade hoppats, när ett band marknadsför sig som att de fortsätter på samma stig som Black Sabbath och Dio och tar över deras arv (står så i min officiella informations-pdf) att gitarrerna och riffen skulle lyftas fram och visas upp. Istället får vi bleka riff och när EP:ns bästa solo, i låten Sahara, kommer fram, tonar låten bort och tar slut. Fullständigt obegripligt. Inte heller gitarren är helt menlös, visserligen; avslutande låten Black Star inleds med ett snyggt intro och har ett par riff som faktiskt går att gilla. Det är EP:ns enda låt som är bra från början till slut, och känns mest Sabbath. Och när det så väl var så dags att lyckas, jo då visar Exorcist upp hur kapabla de är. En riktigt bra låt. Synd att de första fyra låtarna inte höll måttet. En smått menlös EP, är jag rädd. Jag tippar på att Zvekan vill visa upp att hans Exorcist fortfarande är aktivt trots att alla utom han själv är borta efter förra årets debutskiva. Det kunde ha hoppats över, om jag ska vara ärlig.
Bäst: Black Star
Sämst: Black Day In Paradise
