Invisible Mirror - On The Edge Of Tomorrow

Genre: Heavy Metal

Invisible Mirror är knappast världsledande inom sitt fält. Det schweiziska bandet har inte ens en godkänd sida på Metal Archives i dagsläget. Inte heller kan en kalla dem sådär överdrivet aktiva. On The Edge Of Tomorrow är deras andra album. Den självbetitlade debuten släpptes 2010. Hur de då ska sticka ut, signade på ett obskyrt italienskt skivbolag vars enda namn på rostern som någon hört talas om är norska Guardians Of Time? Skivan börjar med ett kort intro till öppningspåret Frozen River, som sedermera visar sig ligga hårt på riffsidan och lägga taskarna mot stålet i en sorts Led Zeppelin möter power metal-känsla. Kontemporärt med en stark AOR-ådra som aldrig tillåts vara drivande. Inte heller vill de låta sig luta för starkt åt det melodiska hållet, utan håller det mer till ett åsidosatt karaktärsdrag. Det melodiska introt till Hungry For Love är i är skamlöst likt Avantasias Another Angel Down (The Scarecrow, 2008), men därefter går det lite mer i fläskigt speed metal-stuk. Textmässigt är låten lika töntig som namnet skvallrar om, men musikaliskt är den bland det fetaste på skivan.

Invisible Mirror - On The Edge Of Tomorrow

Grundaren Ricky Bonazza gör inte allt helt själv som på debuten, utan har värvat en grupp skickliga musiker kring sig och sköter mest basen och låtskrivandet på On The Edge Of Tomorrow. Baslinjerna är tyvärr ganska anonyma, med några undantag, och borde fått en tyngre roll i mixen; den känns inte riktigt lika drivande som Bonazza säkert önskat, utan snarare underordnad gitarrerna istället för att hålla jämnt skägg. Medan skivan börjar med mer uppenbara singelspår som Frozen River och Strike Back är den också mer generisk och har inget ögonbrynshöjande i form av sångmelodier eller på de i övrigt grymma gitarrsolona - även om just öppningslåten kanske har skivans bästa riff. Nej, skivan gör ett lyft mot sin andra hälft - kanske beroende på att försöket till aggression i Conspiracy Of Minds faller helt. Beyond The Sky är en maffig powerballad som kanske är det största undantaget till bas/gitarr-rollen, även om låten ändå är som allra bäst när Claude Magyar och Clode Savage håller soloduell för att gå över i ett långsamt ledgitarrspår. 

De bitar som håller hårdare i power metal än ren riffdriven heavy metal är kanske något bättre, men det finaste är hur väl musiken flödar och hur naturliga skiftena däremellan känns. Det mest minnesvärda är inte riffen, utan snarare uppbyggande ledmelodierna och gitarrsolon och helhetskänslan de lyckas förmedla tillsammans med Bonazzas bas och tuffa - men inte fjäskiga - trumfills. Nyvärvade vokalisten Chris Schwartz (Morphist) är starkt influerad av Matt Barlow (Ashes Of Ares, Sentinels) och Ronnie James Dio och bidrar med en präglat amerikansk känsla, medan han i de gruffigare partierna ändå påminner smått om en oslipad Alen Ljubic (Gloomball). Ibland lyckas han inte förmedla samma känsla som musiken, utan känns smått malplacerad. När han passar däremot, gör han allt rätt. Nämnvärd är den kusligt fina Believe. On The Edge Of Tomorrow är ganska spretig skiva, där Invisible Mirror hämtar kanske lite väl mycket från sina influenser och går i repeteringsbanan stundtals och det är svårt att inte vilja ha något lite mer kohesivt, men med lite tid och ett par lyssningar lyckas den ändå växa till sig. Lite grann.

 

Bästa låtar: Hungry For Love, Beyond The Sky, The Loner

 

    

 

Musikvideo: Invisible Mirror - Frozen River
Kommentera inlägget här: